Mina tankar och dikter

Sitter ensam hemma och för en gångs skull tar jag det lugnt. Som vanligt när jag är ensam hemma så börjar jag tänka en massa och lyssnar jag på musik tänker jag ännu mer. För det är så lätt att koppla ihop en låttext med något som hänt någon gång och hur jag mådde då. Resultatet av detta är att jag blir lite deppig och funderar på om alla gamla sår i själen aldrig har läkt. Jag känner att jag vill prata om det men ändå inte, för jag vet inte vem jag ska prata med.
Det känns som att vem jag än pratar med, så är det inte sådana saker man vill höra.

Som: var hade jag varit nu om jag valt annorlunda? Flera olika saker jag tänker på i just den frågan, saker som hänt de senaste 5 åren.
Eller: vad hade hänt om jag hade berättat precis vad jag kände direkt?


Nej, nu ska jag inte tänka så mer. Får ta tag i mig själv och hitta på något...

Det är toppen.
Allt är super.
Dock är jag dålig på att  berätta vad jag känner.
Jag vågar inte.
Är rädd för att det ska ta slut.
Det har hänt innan och jag vill inte att det ska hända igen...

Jag har min älskling nu och snart är vi sambo på riktigt.

Jag tycker att det kan bli lördag nu. För då får jag träffa Koffe igen.
Då ska det packas flyttlådor, för på söndag går flyttlasset.

Jag är lycklig. :)

<3

Idag åkte han hem igen.
Jag saknar honom redan.
Det blir nog svårt att sova i natt, det tror vi båda två.
Fast jag har björnen och Pelle, och Koffe har Leo...

Det är bara fyra veckor tills vi ses igen. Då slutar jag jobba och kommer hem.

Hittade ingen bild på min älskling på datorn så det blev en på solnedgången över öresundsbron.

Jag sitter i Helsingborg nu och har börjat sakna.

Jag vill ha dig här. Ha dig nära. Krama dig, pussa på dig, ta på dig.

Känn dig saknad. :)

<3

Bästa veckan på väldigt, väldigt länge  :D

Jag är glad
Jag sover bra
Jag behöver inte sova ensam
Jag slipper äta ensam
Allt är helt enkelt toppen

<3

Det kändes känns så bra och rätt.
Men varför ligger rädslan och gnager?
Är det inte rätt?
Får ta det lugnt och hoppas rädslan försvinner snart.
:)

Jag pratade med Sandra en stund idag. Det samtalet fick mig att börja tänka. Vad vi pratade om går jag inte in på...

Jag kom fram till att jag har blivit rädd för att visa känslor. Jag är rädd för att bli sårad igen. Det gör så ont. Jag försöker förtränga alla känslor och tankar för allt och alla som inte är vänskap. Jag vägrar tänka/känna något annat. För att jag inte vågar känna och tänka.
Jag vågar helt enkelt inte. Är alldeles för rädd för att bli sårad igen. Tre gånger sen jag flyttade hit har jag mått dåligt på grund av känslor för andra och andras beteende. Vill inte må dåligt mer. Jag vet att det är väldigt svårt att undvika i livet, men jag försöker...

Vet inte om jag fick fram det jag ville säga. Men det är svårt att skriva.

Jag har varit glad i några dagar nu. Sen i torsdags närmre bestämt.
Tack. Jag blir glad i ditt sällskap. Vet inte varför, men jag gillar det. :)

Jag är glad idag
Allt är på topp
För en gångs skull känns det bra
Väldigt seriöst och oseriöst
En bra blandning
Vita myror, svarta myror
En blå elefant
Det är bra, trevligt
Goda chokladbollar, choklad
Trevligt sällskap, rätt sällskap
Jag är glad
Promenad, is, halka
Inga skridskor, kul ändå
Försök att göra mer än bara stå
Väldigt kul
Beröring, massage
Precis vad jag behövde
Jag är glad nu, glad igen

Trots ingen sömn inatt är jag inte trött. Inte just nu i alla fall, fick nyss värsta energikicken.
Jag är väldigt glad idag och det känns väldigt skönt. Efter att ha varit nere rätt länge känns det toppen att vara glad igen.
Får se hur länge jag orkar vara vaken idag... Om dagen fortsätter på topp kan det kanske bli en glad dikt ikväll. :) Den som lever får se.
Natten var väldigt trevlig. En del väldigt oseriösa men roliga diskussioner och fotmassage var precis vad jag behövde. Och promenaden och turen på isen var inte heller fel. :D
Bara en massa glada tankar nu! Alla deppiga är borta, för tillfället! :)

Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag har ingen energi och vill bara gå i ide eller något.
Jag tror det är mörkret, vintern, kylan som gör det.
Men även bristen på närhet. Att ha någon, veta att man är älskad. Jag behöver närhet!
Jag känner mig tom, som ett tomt skal. Jag vill inte plugga, vill inte göra någonting. Är deprimerad. Det måste bero på mörkret och kylan. Jag vill bara sova tills våren kommer.
För lite närhet, beröring, kramar har det varit den senaste månaden. Jag mår inte bra. Jag har hört att man inte kan leva utan beröring från andra människor.
Det är ingen liten svacka jag är nere i nu. Vill inte, måste komma upp. Tårarna bara rinner ner för kinderna. Jag vill inte vara ensam.
Vad ska jag göra? Måste upp, måste hitta livsgnistan igen.
Har varit på väg ner hela veckan och nu har jag snart nått botten. Hoppas det vänder snart. Det sägs ju att hoppet är det sista som lämnar en. Men jag vet inte.
Varför blev det såhär? Jag vill slippa dessa svackor, depressioner.

Saknaden är fortfarande stor
Men det blir bättre för var dag som går
Jag kan klara det här
Jag klarar mig utan dig
Jag har insett det nu
Jag är värd någon bättre än dig
Någon som inte får min mascara att rinna

Jag vill ha dig kvar som vän
Fast det inte kan bli som innan
Kan det ändå bli bra
En bra vän kan du nog bli
En vän jag kan lita på
En vän som vill lyssna
Jag kan ju alltid hoppas

Jag försöker koncentrera mig på något annat
men allt jag tänker på är dig
Jag försöker lyssna på någon annan
men det är din röst jag hör inom mig
Jag försöker sova utan drömmar
men allt jag drömmer om är dig
Hur jag än gör är du alltid inom mig